1700-tals prästen Johannes Ödman beskrev en gång Lommelanda kyrka som ”En av Bohusläns mest uråldriga…” Bild saknas, och själv tror jag kyrkan byggdes omkring 1150 -1170, då inbördeskriget rasade som värst mellan Bagglerna och Birkebeinerne. Bagglerna slogs för kyrkan och biskoparna, och saknade ett starkt fäste mot kung Sverre och Birkebeinerne. Placeringen av ett sådant, högst upp på Lommelanda Kulle, var idealiskt både som tempel och som ett bastant bålverk mot fienden, med öppen terräng åt alla håll.
Under 1800-talet ökade befolkningen i Svea Rike och prästerskapet ville ersätta ”de små katolska sockenkyrkorna” med stora ljusa ”Tegnérlador”. Mannen bakom det rivningsraseri som sedan följde, var ärkebiskopen och poeten Esaias Tegnér. I Granhults socken kastade man ut honom ur kyrkan, när han förde rivning på tal. Många av våra vackraste kyrkor (även flera f.d. norska) förstördes under mitten av 1800-talet fram till 1920. Lommelänningarna kämpade hårt för sin kyrka, och fick stöd av Domkapitlet. Men tyvärr sändes brevsvaret till dåv. Kyrkoherde Beckman, som brände upp brevet. Efter inspektion av kyrkan konstaterades sprickor och läckage. Därmed ansåg Beckman att saken var avgjord! Direkt efter högmässan våren 1867 spände kyrkoherden ögonen i församlingen och sa med myndig stämma: Om i icke själva river kyrkan så skall jag låta göra det… på er bekostnad! (Beckman lär vid dödsbädden ha ångrat sig). Ett vittne till rivningen sommaren 1867, sade följande på renaste dialekt ”De va sô redie murar så döm feck skydas ner mä kru”. Svenska kyrkan har varken erkänt eller bett om ursäkt för sitt skandalösa beteende. Ovanstående akvarell är en rekonstruktion efter en skriftlig beskrivning från 1840. På Lommelanda Kulle bredvid kyrkogården finns mer information om kyrkans historia.
Pontus Berglund
Galleri 59 Strömstad
Pontus Berglund er akvarellmaler og illustratør.
Pontus er tvilling, oppvokst blant kunstnere i Göteborg. Han driver ”Galleri 59”, en kunstsalong ved Lommelanda Kulle øst for Strömstad, med egen og andres kunst. Han er representert på Bohusläns museum med åtte store akvareller, og på Strömstads kommunehus. Pontus beundrer forgjengelighetens stillsomme skjønnhet, og menneskets kamp for å overleve.
Kommentarer