Regnmolnen drar undan och solen belyser grönskan tills skymningen tar vid. Men innan skymningen faller bör jag ha funnit mitt nya kantarellställe. De där vackra gula individerna som trivs bra under grenarna i gamla gallringsbestånd och finner man väl en sådan åder är chansen stor till vinst. Men som så många gånger förr under mina vandringar ute i naturen, dyker det ofta upp oförutsedda händelser minst lika värdefulla att skildra som alla andra.
Jag lämnar bilen och följer stigen dit där hällarna möts. En bit upp i björkbacken skymtar en förfallen byggnad, och strax intill möjligen lämningarna efter ladugården. Längre upp vid rågången finner jag gamla vagnshjul överväxta med höstgräs, även en del rostiga beslag. Själva smedjan har klarat sig förvånansvärt bra, men om några år syns den inte mer, då buskvegetationen tar över och bäddat in den i glömskan.
Snart blir väl även åker en del av skogen. Oftast ser man bara grundstenarna från den torpbebyggelse som ännu för 70 år sedan var en vanlig syn i odlingsmarkerna runt våra större gårdar. Tills för bara 10 år sedan fann jag byggnader som borde ha kunnat räddas och blivit fina bostäder åt händigt folk, men i dag är de flesta försvunna.
Jag slår mig ned på trampsten till smedjan, och ser en älgkalv stå och stirra på mig bredvid granarna. Han verkar en aning modstulen, och står och tvekar om vad han skall göra. Antagligen nyss bortjagad pga. tillökning i familjen. Det är inte utan att man funderar på om det finns några särskilda skäl till att skjuta i väg en salva ”30–06 Alaska” i ett sådant djur, när det finns så gott om kött i butikerna?
Våra ögon möts, och solen lämnar vassa skuggor i kalvens ansikte, skuggor lika grå som graniten han står på. Han rör sig, ser på mig som hastigast, och försvinner ljudlöst in i dimman.
Tekst og bilde: Pontus Berglund, Galleri 59.
Pontus Berglund er akvarellmaler og illustratør. Pontus er tvilling, oppvokst blant kunstnere i Göteborg. Han driver ”Galleri 59”, en kunstsalong ved Lommelanda Kulle øst for Strömstad, med egen og andres kunst. Han er representert på Bohusläns museum med åtte store akvareller, og på Strömstads kommunehus. Pontus beundrer forgjengelighetens stillsomme skjønnhet, og menneskets kamp for å overleve.
Kommentarer